studentekonomi

Ska du sätta dig i skolbänken för högre studier i höst? Hur det ut med ekonomin? Har du börjat budgetera och planera? Vet du vad du kommer att få från CSN och vilka utgifter du kommer att ha för boende och kurslitteratur?

Det är klokt att förbereda sig inför höstterminen med en åtminstone översiktlig bild av hur du ska klara ekonomin. Samtidigt ska du vara beredd på att din bild inte kommer stämma särskilt bra med verkligheten under de första månaderna. Med en översiktlig planering och en förståelse för att du kan behöva skruva på din plan både en och två gånger är du dock så väl förberedd du kan vara.

Det här får du från CSN

Om du studerar heltid på högskola/universitet har du möjlighet att få studiemedel med både en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen är på 2504 kr och tillsammans med lånedelen kan du få 10 016 kr per månad att leva på. Du får denna inkomst under tio av årets tolv månader, det vill säga de månader som terminerna pågår.

Om du har barn har du möjlighet att få extra bidrag. Du kan även få mer från CSN om du har behov av särskilt stöd. Du kan med fördel undersöka möjligheterna att få mer i studiemedel, men glöm inte bort att varje krona sedan ska betalas tillbaka när du börjar arbeta.

Utgifterna

Studiemedlets storlek är fast, så inkomsten från CSN kan du inte påverka. För att få in mer pengar till hushållet kan du ta extrajobb, men att söka ett extrajobb är kanske inte det första du gör när du börjar studera. Det enklaste sättet att få ekonomin att gå ihop är att hålla koll på utgifterna.

En student har många utgifter. Boende och mat är de två största. Sedan tillkommer utgifter för kurslitteratur, studentaktiviteter, kåravgift, kläder, gymkort, transporter, med mera. Det är klokt att de första månaderna fokusera på det allra viktigaste, nämligen hyran, maten och de utgifter som krävs för att du ska kunna påbörja och bedriva studierna. Om du betraktar allt annat som mindre nödvändigt ska du ha goda chanser att klara ekonomin. Särskilt viktigt är att hålla koll på småutgifterna. Det kan handla om tidningar, en fika på stan, inträden till studentaktiviteter, en studentöl här och där och så vidare.

Veckovisa budgetar

För att få en bra bild av den löpande ekonomin kan det vara klokt att utgå från både månadsvisa och veckovisa budgetar. Just sistnämnda ger dig bättre koll på vad du har att röra dig med. Utgå från dina kända utgifter för veckan som kommer och se hur de passar in med vad som finns kvar på kontot och när du får nästa utbetalning från CSN. Med veckovisa budgetar kan du enklare göra små justeringar i tid om du upptäcker att utgifterna börjar rusa iväg.

Undvik att ta lån

Om du någon månad har ett akut behov av att få in extra pengar bör du verkligen undvika snabblån. Denna låneform är praktisk för just akutsituationer. De förutsätter dock att du har en tillräcklig inkomst efterföljande månad för att betala tillbaka. Som student lever du på små marginaler och du bör inte riskera att bli sen med återbetalningen eftersom det kan få tuffa konsekvenser för din ekonomi i framtiden. Ett bättre val är att fråga familjen, även om det kanske bär emot. Ett annat alternativ är att ta ett handlån från en studentkår. Räntan på ett sådant lån är vanligen mycket fördelaktig.

Studera i höst – så fixar du ekonomin